Strategiska förmågorur ett svenskt perspektiv – tröskeleffekt

Målen för svensk säkerhet kan samman­fattas i strävan att värna befolkningens
liv och hälsa samt att ­upprätthålla demokrati, rättssäkerhet och ­mänskliga fri- och rättigheter. En förutsättning för att kunna uppfylla dessa mål är politiskt oberoende och nationell självständighet. Staten förfogar över ett antal maktmedel, däribland det militära.

Det ­militära maktmedelet indelas i sin tur i ett antal förmågor, vars yttersta syfte och mål är att enskilt och tillsammans med andra försvara Sverige och främja svensk säkerhet.
Säkerhetsläget i Sveriges närområde har under senare år försämrats och fortsätter att försämras. Ryss­land har olagligen annekterat Krim och konflikten i östra Ukraina pågår alltjämt. I Ryssland etableras nya militärbaser och gamla tas åter i bruk. I Arktis har baser med robotkapacitet upprättats och i Östersjön ser vi likheter med den övningsverksamhet och det upp­trädande som bedrevs under kalla kriget.

Internationella samarbeten

I Sverige har, efter en period av expeditionärt fokus, den nationella förmågan återigen satts i centrum, i kombination med en rad internationella samarbeten. Samarbetet med de nordiska och de baltiska staterna har funnits sedan tidigare, liksom samarbetet inom EU och med Nato samt bilateralt med den transatlantiska länken (USA). Stor betydelse tillskrivs samarbetet med Finland som är omfattande och sträcker sig bortom fredstida förhållanden. Även de bilaterala samarbetena med USA och Storbritannien har fördjupats, mani­festerade i Statement of Intent (SOI). Vidare pågår diskussioner avseende fördjupade militära samarbeten med Tyskland och Polen. Sammantaget har ­fokuseringen på nationell förmåga tillsammans med utökade inter­nationella samarbeten inneburit att nivån på tröskel­effekten har höjts.

Gotland

Militärgeografi kan i vissa fall ha direkt avgörande påverkan, exempelvis avsaknad till operativt djup och förvarning. I andra fall kan den som när det gäller Sverige och Östersjön vara till en fördel i form av en ”vallgrav”. Vissa geografiska områden får därmed högre påverkansgrad på tröskelförmågan än andra. Särskild uppmärksamhet har Gotland på senare tid fått på grund av den effekt utvecklingen av långräckviddiga vapen har inneburit.

Olika scenarier visar att den aktör som behärskar Gotland och på ön utplacerar långräck­viddiga vapensystem också har stora möjligheter att påverka luft- och sjötrafiken i sydöstra Östersjö­området, och i förlängningen försvaret av de baltiska staterna. Den militära förmågan återuppbyggs nu i form av en stridsgrupp på Gotland. Sedan sommaren 2016 återfinns återigen militärförmåga på Gotland, vilket är en tidigareläggning av beslutad återupp­byggnad. Anledningen är det försämrade säkerhetsläget och viljan till att höja tröskelförmågan.

Reaktiv part

Ytterligare ett faktum att förhålla sig till när tröskelförmåga diskuteras är att Sverige inte kommer att inleda krig. Sverige kommer inledningsvis alltid vara den ­reaktiva parten. Detta faktum ställer särskilda krav på svensk militär förmåga och beredskap. Det svenska ­samhället och försvaret behöver vara tillräckligt robust för att överleva en första överraskande och riktad attack.

Det blir naturligt att betona betydelsen av underrättelse- och ledningsförmågan. Förmåga att observera med såväl fasta som flygande system blir betydelsefull. Eftersom Sverige inledningsvis kommer att vara den reaktiva parten blir möjligheten till förvarning helt avgörande och en etablerad normalbild blir en värde-full utgångspunkt för beslutsfattande. Överlevnads­förmågan och uthålligheten är en viktig faktor, såväl för våra tekniska system som för våra personella ­resurser. Bristande dimensionering av dessa förmågor får ­negativa följdverkningar på tröskelförmågan.

Värdet av robusthet

En förlängning av resonemanget för oss vidare till värdet av robusthet, det vill säga de åtgärder som vidtas i syfte att minimera olika former av känslighet och sårbarhet. Exempel på detta är den sårbarhet ökad systemintegrationen leder till, eller koncentrering av flygstridskrafter till ett fåtal flygbaser. Historiskt har spridning mellan och inom flygbaser använts i Sverige för att öka flygstridskrafternas överlevnad. Även ­fortifikatoriskt skydd har i viss utsträckning använts för att skydda exempelvis flygledningscentraler. Betydelsen av ledningssystemets robusthet och överlevnads­förmåga mot motståndarens inledande anfall kan inte nog betonas.

Långa räckvidder

Sverige har relativt sin befolkningsmängd stora land- och sjöterritorium. Befolkningen har i genomsnitt hög utbildningsnivå och det teknologiska ­kunnandet är högt. Vid val av verkansförmåga blir detta urvals­faktorer som behöver beaktas, exempelvis bör företrädesvis långräckviddiga vapen väljas tillsammans med att militärgeografin tillvaratas med de fördelar som Östersjön och det operativa djupet ger. För en numerärt liten försvarsmakt accentueras behovet med långa räckvidder om hela territoriet ska kunna försvaras. Med tidig förvarning och långräckviddiga vapen ska motståndren mötas tidigt. I sammanhanget blir förmågan att kunna uppträda och nå vapenverkan i telekrigstördmiljö betydelsefull.

Internationell samverkan och interoperabilitet

Vi kan utgå ifrån att motståndaren i största ­möjliga ­utsträckning kommer att försöka utnyttja våra svagheter. Stridskrafternas samlade förmågor måste därmed vara i balans. Tillräcklig nationell tröskelnivå i detta avseende kan dock bli svår att uppnå på egen hand.

Internationell samverkan blir därför betydelsefull och interoperabilitet ett viktigt ­instrument. Inter­operabilitet har under lång tid prioriterats inom ­Försvarsmakten och idag är därför interoperabilitets­nivån, såväl materiellt som personellt, hög inom de svenska stridskrafterna och bidrar följaktligen positivt till tröskelförmågan. Lyckade exempel på samövning och interoperabilitetsutveckling är nordiska Cross ­Border Training (CBT) konceptet och den åter­kommande flygövningen Arctic Challenge Exercise (ACE), som i sin tur vidareutvecklas till Northern Flag.

Stridsflyg och undervattenförmågan

Den svenska regeringen har utpekat två militära förmågor som väsentliga säkerhetsintressen. Dessa förmågor är stridsflygförmågan och undervattenförmågan. Skälet till förmågornas särställning är betydelsen och värdet av att det i Sverige även fortsättningsvis finns systemkunskap att fortsatt konstruera dessa förmågor. Därav förmågornas väsentliga betydelse för Sveriges försvar. Om vi tar exemplet JAS 39C/D så innebär den senaste MS20 uppgraderingen att jaktroboten Meteor har blivit operativ tillsammans med Small Diameter Bomb, digital CAS (Close Air Support) och förbättrad Link 16, mm. I och med beställningen av 60 stycken JAS 39 E säkerställs att stridsflygförmågan även framledes kvarstannar i Sverige. JAS 39E väntas bli IOC (Initial Operational Capability) år 2023 och FOC (Full ­Operational Capability) 2026.

Avslutningsvis är tröskeleffekt ett strategiskt koncept som utgörs av en kombination av förutsättningar, förmågor, samarbeten och avsiktliga ställnings­taganden. Det ytterst syftet är att en eventuell motståndare ska uppfatta att den samlade tröskeleffekten trovärdigt kan förebygga att ett allvarligt hot övergår till militärt våld och ytterst väpnat angrepp. För en eventuell angripare ska det samlade resursbehovet vara oproportionerligt högt – ”det ska kosta mer än det smakar”.

För ytterligare fördjupning rekommenderas Magnus Liljegren och Tommy Petterssons artikel om Tröskeleffekt i Kungliga Krigsvetenskapsakademiens tidskrift. Flera av ovan resonemang är hämtade från deras arbete.